För tidigt född - Del 5
Det här blev många delar av min berättelse om min depression och delvis om hur det var för mig att få ett för tidigt fött barn. Idag vet jag hur lyckligt lottade vi var att hon mådde så bra och att hon fick stanna så pass länge i magen. Jag vet att det finns många därute som har tusen gånger svårare resor än vad vi har haft. Och dom som får fortsätta kämpa med den depressionen och den oron kring sitt barn i många, många år. Men det här var min verklighet då helt enkelt, och så jag har känt kring allting. Jag har många gånger gått tillbaka och undrat som sagt varför jag mådde dåligt, eftersom Freja mådde bra och var en frisk bebis trots gulsot och den andra som hörde till. Jag tror mycket hängde ihop med okunskapen jag hade, att inte vara förberedd och inte ha en aning om vad allt skulle innebära. Om jag hade haft mer kunskap och varit mer förberedd, så kanske inte jag hade behövt varit lika orolig och hamna i den depressionen jag hamnade i.
Idag vet jag att Freja mådde bra och var inte dödsjuk någon gång under tiden vi låg på neo eller första tiden hemma, men jag kände det inte då jag var helt avskärmad och mina tankar var inte där de skulle. Jag väntade hela tiden på att något hemskt skulle hända, och det var väl säkert mycket på grund av depressionen som spädde på allt lite extra.
Idag önskar jag att vården hade förberett mig mera på vad som skulle hända, det kanske inte hade blivit som det blev då och jag i alla fall hade varit det minsta förberedd tidigare. Jag önskar att man fick mer information om det innan, på rutinkontrollerna. Åtminstone en liten broschyr om neonatalen och för tidigt födda barn och vad som i sådana fall var och vänta. Då hade man i alla fall haft ett hum och haft en chans att läsa om det då när hon var påväg ut i v.30. Jag förstår att man inte vill skrämma upp föräldrar, men informationen skulle nog endå varit bra.
Jag vet att de här blev väldigt långt, men det har varit skönt för mig att berätta om det. Eftersom jag tror att det är många i min omgivning som inte vet hur allt det här påverkade mig då. Och även för mig själv för att bearbeta, jag har svårt en i idag och titta tillbaka på den tiden.
Idag är jag världens stoltaste mamma till Freja som snart blir två år redan, jag är så himla lycklig. Och även om jag inte vill gå tillbaka och uppleva den tiden igen med att vara deprimerad så skulle jag gjort det tusen gånger om, bara för att få ha Freja här hos oss idag. Även om det var den värsta tiden i mitt liv vid den punkten, så fick jag det bästa man kan få utav det. Freja, min dotter. Så idag kan jag även se den positiva sidan av allt ihop, även om det känns konstigt att säga att det var den jobbigaste tiden i mitt liv men även den bästa.
Idag vet jag att Freja mådde bra och var inte dödsjuk någon gång under tiden vi låg på neo eller första tiden hemma, men jag kände det inte då jag var helt avskärmad och mina tankar var inte där de skulle. Jag väntade hela tiden på att något hemskt skulle hända, och det var väl säkert mycket på grund av depressionen som spädde på allt lite extra.
Idag önskar jag att vården hade förberett mig mera på vad som skulle hända, det kanske inte hade blivit som det blev då och jag i alla fall hade varit det minsta förberedd tidigare. Jag önskar att man fick mer information om det innan, på rutinkontrollerna. Åtminstone en liten broschyr om neonatalen och för tidigt födda barn och vad som i sådana fall var och vänta. Då hade man i alla fall haft ett hum och haft en chans att läsa om det då när hon var påväg ut i v.30. Jag förstår att man inte vill skrämma upp föräldrar, men informationen skulle nog endå varit bra.
Jag vet att de här blev väldigt långt, men det har varit skönt för mig att berätta om det. Eftersom jag tror att det är många i min omgivning som inte vet hur allt det här påverkade mig då. Och även för mig själv för att bearbeta, jag har svårt en i idag och titta tillbaka på den tiden.
Idag är jag världens stoltaste mamma till Freja som snart blir två år redan, jag är så himla lycklig. Och även om jag inte vill gå tillbaka och uppleva den tiden igen med att vara deprimerad så skulle jag gjort det tusen gånger om, bara för att få ha Freja här hos oss idag. Även om det var den värsta tiden i mitt liv vid den punkten, så fick jag det bästa man kan få utav det. Freja, min dotter. Så idag kan jag även se den positiva sidan av allt ihop, även om det känns konstigt att säga att det var den jobbigaste tiden i mitt liv men även den bästa.
Kommentarer
Postat av: Mikaela
<3