En tuff dagisstart
När vi skolade in Freja på dagis var det en tuff start. Jag trodde ärligt talat att det skulle gå lättare än vad det gjorde.
De första dagarna fick man ju vara med, men hon höll sig hela tiden nära mig och ville ha mig vid sin sida hela tiden. De första gångerna jag testade att lämna henne bara i kanske tio minuter så var hon ledsen, och höll ännu hårdare i mig när jag väl kom tillbaka.
Inskolningen var sen slut, och det var dags att lämna henne första veckan. Freja greppade tag om mig och vägrade släppa när jag skulle lämna henne till fröken. Det känns så tufft och mammahjärtat går i bitar för en stund. Den gången gick jag gråtandes till bilen och grät och grät och grät. Men efter en stund så ringde jag för att höra ifall hon lugnat sig och det hade hon. Så då kunde jag slappna av lite i varje fall.
Första dagen var över och fröknarna sa det att hon hade varit ledsen från och till hela dagen och ville vara nära dom, sitta i knät eller i hennes vagn. Så de första veckorna var riktigt jobbiga. Både för mig och Freja.
Men sen en dag började det lätta lite, hon sov fortfarande lite dåligt på dagis och ville helst vara nära fröknarna. Men hon började acceptera att hon skulle vara där nu. Hon grät fortfarande vid lämning, men det gick nu fort över och sen var det oftast lugn mestadels av dagen om hon inte var trött. Och gråt vid lämning hade jag ställt in mig på att så skulle det vara.
Sommaruppehållet kom sen precis när Freja hade vant sig och började tycka det var kul att vara på dagis. Så sen vid starten nu i år i augusti så började det om och hon var ledsen igen. Men det tog några veckor och idag är hon världens gladaste unge på dagis. Hon älskar det verkligen och babblar på som bara den när hon kommer hem, jag förstår dock inte så mycket av vad hon säger men hon berättar mycket om vad hon har gjort haha.
När jag lämnar henne är det inte det minsta gråt längre utan hon räcker sig efter fröken och vinkar hej då till mig. Hon äter jätte bra och sover som en stock! Så ni som har barn som har en jobbig inskolningtid, det släppte för oss, så håll hoppet uppe om ni har en jobbig första tid på dagis med era barn!
De första dagarna fick man ju vara med, men hon höll sig hela tiden nära mig och ville ha mig vid sin sida hela tiden. De första gångerna jag testade att lämna henne bara i kanske tio minuter så var hon ledsen, och höll ännu hårdare i mig när jag väl kom tillbaka.
Inskolningen var sen slut, och det var dags att lämna henne första veckan. Freja greppade tag om mig och vägrade släppa när jag skulle lämna henne till fröken. Det känns så tufft och mammahjärtat går i bitar för en stund. Den gången gick jag gråtandes till bilen och grät och grät och grät. Men efter en stund så ringde jag för att höra ifall hon lugnat sig och det hade hon. Så då kunde jag slappna av lite i varje fall.
Första dagen var över och fröknarna sa det att hon hade varit ledsen från och till hela dagen och ville vara nära dom, sitta i knät eller i hennes vagn. Så de första veckorna var riktigt jobbiga. Både för mig och Freja.
Men sen en dag började det lätta lite, hon sov fortfarande lite dåligt på dagis och ville helst vara nära fröknarna. Men hon började acceptera att hon skulle vara där nu. Hon grät fortfarande vid lämning, men det gick nu fort över och sen var det oftast lugn mestadels av dagen om hon inte var trött. Och gråt vid lämning hade jag ställt in mig på att så skulle det vara.
Sommaruppehållet kom sen precis när Freja hade vant sig och började tycka det var kul att vara på dagis. Så sen vid starten nu i år i augusti så började det om och hon var ledsen igen. Men det tog några veckor och idag är hon världens gladaste unge på dagis. Hon älskar det verkligen och babblar på som bara den när hon kommer hem, jag förstår dock inte så mycket av vad hon säger men hon berättar mycket om vad hon har gjort haha.
När jag lämnar henne är det inte det minsta gråt längre utan hon räcker sig efter fröken och vinkar hej då till mig. Hon äter jätte bra och sover som en stock! Så ni som har barn som har en jobbig inskolningtid, det släppte för oss, så håll hoppet uppe om ni har en jobbig första tid på dagis med era barn!
Hon har också utvecklats något enormt, eftersom Freja har varit lite "sen" med vissa saker så tror jag att det är väldigt bra för henne att få se och lära även på dagis och vilja göra som de andra barnen gör :) Så jag är en person som är för dagis helt enkelt, jag tror det är väldigt bra för barnen även om det kan vara en jobbig början!
Kommentarer