Förlossningen
Den 27 December gick Jonas och jag upp tidigt för att åka till ikea och köpa spälsäng och lite annat som behövdes innan lillan skulle vara här. Jag kände mig som om jag vägde 100 kg ungefär men det var inget ovanligt, så hade jag känt mig länge. Fick ta lite vilopauser där på ikea, men det är ju skönt att det finns gott om sånna platser där :)
Var även lite små irriterad och gick och svor eftersom jag inte hittade allt jag ville ha, och i det här skedet så var jag ganska så trött på att vara gravid eftersom extra kilona gjorde sitt. Från 49 kilo från början till att då väga nästan 70 kg. Så ja ni kan förstå hur jag kände mig. Men det var ju fortfarande 5 veckor kvar (trodde vi).
Vi fick med oss en spjälsäng och lite hyllor och sånt till lillans rum, och när vi var hemma igen åkte Jonas till stan med Mattias för att fixa lite annat. Jag blev rastlös och Mikaela kom en sväng och snackade lite, sen när hon åkte hem så kunde jag inte hålla mig för att börja skruva ihop lite som vi hade köpt från ikea. Jag började med en hylla och hann inte långt. Hann bara öppna kartongen sen så sa det klick och det började rinna, rinna riktigt ordentligt. Mitt vatten hade gått och jag tänkte shit! Men jag tänkte aldrig riktigt då att vi skulle få hålla vår lilla dotter 6 timmar senare.
Ringde till Jonas i panik och sa att han var tvungen att komma in för att vi skulle in på kontroll på förlossningen för att mitt vatten hade gått, jag hade vi den här tiden lugnat ner mig lite medan Jonas fick en rejäl panik efter jag ringde vad jag hörde av Mattias i efterhand. Han kom hem hyffsat fort kanske efter 30-40 minuter och Jonas började packa ihop lite saker vi skulle ha med oss medan Mattias ledde mig ut i bilen i halkan så länge. En så länge hade jag inte börjat fått några värkar men de började så fort vi satte oss i bilen, dock inga jätte starka utan sånna som var lätta att andas igenom. Sen var vi framme vid förlossningen och därifrån gick det fort.
15.00 - Ringde till förlossningen och berättade att mitt vatten hade gått och de sa att jag skulle komma in på kontroll.
16.24 - Kom vi in till ett undersökningsrum på förlossningen, där de satte CTG kurva och tog blodtryck och temp och alltihop.
17.00 - Nu blev vi inskrivna och det börjar göra ondare för varje minut som går.
17.46 - Nu kom läkaren in och informerade oss om att de inte kan göra nått för att skjuta upp förlossningen eftersom den redan var igång. Då visste vi att vi skulle bli föräldrar snart och jag kände mig peppad. Värkarna hade nu blivit mycket starkare men var fortfarande kanske mellan 5 minuter i mellan dom. Men de gjorde ont redan här. Men inte alls så farligt om jag ser tillbaka hur det blev sen :) Barnmorskan gjorde även en yttre undersökning för att känna på magen om lillan låg fixerad med huvudet neråt och det gjorde hon verkligen!
En sköterska från neonatalavdelningen kom även upp under den här tiden och informerade om hur det är att få ett prematurbarn och hur det kommer gå till efter förlossning och var hon kommer hamna och vilka risker det är osv. jag kunde dock inte koncentrera mig så bra på vad hon sa eftersom att mina värkar bara blev starkare och starkare och var tuvngen att ha all min koncentration på andningen när det kom en värk.
18.15 - Nu fick vi ett förlossningsrum eftersom barnmorskan kände på sig att detta skulle gå fort, eftersom mina värkar hela tiden blev starkare och tätare. Hon gjorde nu en undersökning och huvudet låg mycket långt ner och jag var öppen 1 cm. Jag tänkte nu att det här skulle ta tid eftersom jag bara hade öppnat mig 1 cm, men jag hade så fel :) Barnmorskan sa att det inte var undligt att jag hade så ont eftersom att lillan verkligen låg långt ner och tryckte på som bara den trots att jag bara var öppen 1 cm. Hon ville bara ut!
Nu började ag även med lustgasen som blev min bästa vän, jag var jätte rädd för den eftersom jag är ätte känslig för att vara yr och borta i huvudet, men efter några tag så var den underbar och jag ville aldrig släppa den. Jag tjata hela tiden om att jag ville ha en sån hemma och skrattattacker fick man i mellan åt också mellan värkarna!
Epiduralen ville jag ta, men bestämde mig för att vänta lite med den.
18.46 - Nu provade jag att resa på mig lite och stå upp och sitta på pilates bollen, men då kände jag ännu mer hur det tröck på och det gjorde ännu ondare så jag la mig ner i sängen igen. Barnmorskan skulle även undersöka mig igen här. Nu gick jag även och kissa som inte var speciellt lätt, men det gick tillslut.
19.42 - Nu ringer barnmorskan efter narkosläkaren eftersom det är dags för epiduralen, tror att jag nu var öppen ca. 6 cm om inte mer. Så det var verkligen dags för epiduralen.
20.20 - Narkosläkaren fick här ett samtal precis när han skulle lägga epiduralen och sprang ut och kom inte tillbaka på jätte länge. Så när han väl kom in nu vid den här tiden igen var det försent eftersom jag var i princip fullt öppen och skulle snart börja krysta. Kommer ihåg att jag fick panik och sa att jag verkligen ville ha den, men den skulle ju i vilket fall inte hinna hjälpa nu så var bara att köra på.
20.48 - Här började jag krysta och krystvärkarna var nog det jobbigaste för mig under hela förlossningen. Många säger att de tyvker att det är skönt när man kommer dit för att man får hjälpa till själv och trycka på. Men jag fick inte till det riktigt, så för mig var det jätte jobbigt och frustrerande att det inte riktigt gick. Sen gjorde det så fruktansvärt ont nu så jag började få lite små panik och kunde inte ligga still när jag fick en värk. Fick dra i ett lakan och allt möjligt för att kunna ta i som jag skulle.
21.00 - Nu kallades en barnläkare in eftersom hon var för tidigt född och efter fem minuter var hon ute. Innan huvudet var ute så brände det och man kan inte beskriva smärtan, men man står ut! När huvudet var ute kom mina sista krafter för jag visste att nu var det bara en värk kvar så var hon ute.
21.05 - Nu var hon här våran underbara dotter och jag fick upp henne på bröstet, eller på magen för min navelsträng var så kort så hon kom inte längre upp än till min navel ungefär :) Pappa Jonas klippte navelsträngen, och jag är så stolt över honom att han klarade att vara med trots hans sjukhus och blodskräck. Tror det var adrenalinet som gjorde att han klarade av det! Han var underbar. Jonas följde med läkarna och sköterskorna ut när de skulle undersöka henne, sen kom Jonas in med henne i sin famn så jag fick hälsa på henne lite innan hon skulle ner till neonatalen.
Sen så skulle moderkakan ut som inte ville ut i början och sen skulle jag sys ihop lite eftersom jag hade fått lite brisntingar så då följde Jonas med vår lilla Freja till neonatalen för att titta vad de gjorde och var hon hamnade. Senare kom han upp och vi åt lite mackor och andades ut lite. Sen skrevs vi ut från förlossningen och in på bb, och vi 24.00 ungefär var allt klart och jag fick se min lilla dotter igen <3
Nu var hon här våran alldeles underbara lilla skatt Freja som är det finaste som finns! Så det tog ungefär 4,5 timme från att vi kom in på förlossningen tills hon var ute! Hon ville verkligen ut i kylan istället! :)
Blev en lång men endå en väldigt förkortad version av förlossningen, men nu är den skriven i alla fall till alla som ville läsa :)
Var även lite små irriterad och gick och svor eftersom jag inte hittade allt jag ville ha, och i det här skedet så var jag ganska så trött på att vara gravid eftersom extra kilona gjorde sitt. Från 49 kilo från början till att då väga nästan 70 kg. Så ja ni kan förstå hur jag kände mig. Men det var ju fortfarande 5 veckor kvar (trodde vi).
Vi fick med oss en spjälsäng och lite hyllor och sånt till lillans rum, och när vi var hemma igen åkte Jonas till stan med Mattias för att fixa lite annat. Jag blev rastlös och Mikaela kom en sväng och snackade lite, sen när hon åkte hem så kunde jag inte hålla mig för att börja skruva ihop lite som vi hade köpt från ikea. Jag började med en hylla och hann inte långt. Hann bara öppna kartongen sen så sa det klick och det började rinna, rinna riktigt ordentligt. Mitt vatten hade gått och jag tänkte shit! Men jag tänkte aldrig riktigt då att vi skulle få hålla vår lilla dotter 6 timmar senare.
Ringde till Jonas i panik och sa att han var tvungen att komma in för att vi skulle in på kontroll på förlossningen för att mitt vatten hade gått, jag hade vi den här tiden lugnat ner mig lite medan Jonas fick en rejäl panik efter jag ringde vad jag hörde av Mattias i efterhand. Han kom hem hyffsat fort kanske efter 30-40 minuter och Jonas började packa ihop lite saker vi skulle ha med oss medan Mattias ledde mig ut i bilen i halkan så länge. En så länge hade jag inte börjat fått några värkar men de började så fort vi satte oss i bilen, dock inga jätte starka utan sånna som var lätta att andas igenom. Sen var vi framme vid förlossningen och därifrån gick det fort.
15.00 - Ringde till förlossningen och berättade att mitt vatten hade gått och de sa att jag skulle komma in på kontroll.
16.24 - Kom vi in till ett undersökningsrum på förlossningen, där de satte CTG kurva och tog blodtryck och temp och alltihop.
17.00 - Nu blev vi inskrivna och det börjar göra ondare för varje minut som går.
17.46 - Nu kom läkaren in och informerade oss om att de inte kan göra nått för att skjuta upp förlossningen eftersom den redan var igång. Då visste vi att vi skulle bli föräldrar snart och jag kände mig peppad. Värkarna hade nu blivit mycket starkare men var fortfarande kanske mellan 5 minuter i mellan dom. Men de gjorde ont redan här. Men inte alls så farligt om jag ser tillbaka hur det blev sen :) Barnmorskan gjorde även en yttre undersökning för att känna på magen om lillan låg fixerad med huvudet neråt och det gjorde hon verkligen!
En sköterska från neonatalavdelningen kom även upp under den här tiden och informerade om hur det är att få ett prematurbarn och hur det kommer gå till efter förlossning och var hon kommer hamna och vilka risker det är osv. jag kunde dock inte koncentrera mig så bra på vad hon sa eftersom att mina värkar bara blev starkare och starkare och var tuvngen att ha all min koncentration på andningen när det kom en värk.
18.15 - Nu fick vi ett förlossningsrum eftersom barnmorskan kände på sig att detta skulle gå fort, eftersom mina värkar hela tiden blev starkare och tätare. Hon gjorde nu en undersökning och huvudet låg mycket långt ner och jag var öppen 1 cm. Jag tänkte nu att det här skulle ta tid eftersom jag bara hade öppnat mig 1 cm, men jag hade så fel :) Barnmorskan sa att det inte var undligt att jag hade så ont eftersom att lillan verkligen låg långt ner och tryckte på som bara den trots att jag bara var öppen 1 cm. Hon ville bara ut!
Nu började ag även med lustgasen som blev min bästa vän, jag var jätte rädd för den eftersom jag är ätte känslig för att vara yr och borta i huvudet, men efter några tag så var den underbar och jag ville aldrig släppa den. Jag tjata hela tiden om att jag ville ha en sån hemma och skrattattacker fick man i mellan åt också mellan värkarna!
Epiduralen ville jag ta, men bestämde mig för att vänta lite med den.
18.46 - Nu provade jag att resa på mig lite och stå upp och sitta på pilates bollen, men då kände jag ännu mer hur det tröck på och det gjorde ännu ondare så jag la mig ner i sängen igen. Barnmorskan skulle även undersöka mig igen här. Nu gick jag även och kissa som inte var speciellt lätt, men det gick tillslut.
19.42 - Nu ringer barnmorskan efter narkosläkaren eftersom det är dags för epiduralen, tror att jag nu var öppen ca. 6 cm om inte mer. Så det var verkligen dags för epiduralen.
20.20 - Narkosläkaren fick här ett samtal precis när han skulle lägga epiduralen och sprang ut och kom inte tillbaka på jätte länge. Så när han väl kom in nu vid den här tiden igen var det försent eftersom jag var i princip fullt öppen och skulle snart börja krysta. Kommer ihåg att jag fick panik och sa att jag verkligen ville ha den, men den skulle ju i vilket fall inte hinna hjälpa nu så var bara att köra på.
20.48 - Här började jag krysta och krystvärkarna var nog det jobbigaste för mig under hela förlossningen. Många säger att de tyvker att det är skönt när man kommer dit för att man får hjälpa till själv och trycka på. Men jag fick inte till det riktigt, så för mig var det jätte jobbigt och frustrerande att det inte riktigt gick. Sen gjorde det så fruktansvärt ont nu så jag började få lite små panik och kunde inte ligga still när jag fick en värk. Fick dra i ett lakan och allt möjligt för att kunna ta i som jag skulle.
21.00 - Nu kallades en barnläkare in eftersom hon var för tidigt född och efter fem minuter var hon ute. Innan huvudet var ute så brände det och man kan inte beskriva smärtan, men man står ut! När huvudet var ute kom mina sista krafter för jag visste att nu var det bara en värk kvar så var hon ute.
21.05 - Nu var hon här våran underbara dotter och jag fick upp henne på bröstet, eller på magen för min navelsträng var så kort så hon kom inte längre upp än till min navel ungefär :) Pappa Jonas klippte navelsträngen, och jag är så stolt över honom att han klarade att vara med trots hans sjukhus och blodskräck. Tror det var adrenalinet som gjorde att han klarade av det! Han var underbar. Jonas följde med läkarna och sköterskorna ut när de skulle undersöka henne, sen kom Jonas in med henne i sin famn så jag fick hälsa på henne lite innan hon skulle ner till neonatalen.
Sen så skulle moderkakan ut som inte ville ut i början och sen skulle jag sys ihop lite eftersom jag hade fått lite brisntingar så då följde Jonas med vår lilla Freja till neonatalen för att titta vad de gjorde och var hon hamnade. Senare kom han upp och vi åt lite mackor och andades ut lite. Sen skrevs vi ut från förlossningen och in på bb, och vi 24.00 ungefär var allt klart och jag fick se min lilla dotter igen <3
Nu var hon här våran alldeles underbara lilla skatt Freja som är det finaste som finns! Så det tog ungefär 4,5 timme från att vi kom in på förlossningen tills hon var ute! Hon ville verkligen ut i kylan istället! :)
Blev en lång men endå en väldigt förkortad version av förlossningen, men nu är den skriven i alla fall till alla som ville läsa :)