31 Juli


Halloj! 

Jag gillar inte vädret, ena stunden sol och hyffsat blå himmel och sen mulet och ösregn. Att inte vädret kan bestämma sig, det här har nog varit den sämsta sommaren hittils för mig i alla fall vad det gäller vädret. Vi får hoppas på en bättre sommar tills nästa år. 

I förrgår så var systerdotter Pim på övernattning, var lite överallt då dagen efter på grund av att Chippen blev så larvig och kräktes totalt 10 gånger på ett dygn. Jag förstår verkligen inte vad han blir nervös för, eftersom Pim var jätte lugn då på kvällen, vi låg mest och tittade på film osådär. Så nu får vi se hur det går med bebisen som kommer om lite dryga halvåret. Hoppas bara han vänjer sig, annars kan han inte vara kvar om han ska hålla på såhär så vi får verkligen hoppas han tuffar till sig lite. 

Nu är jag inne i v.14 (13 + 3) i alla fall, tiden bara springer iväg åtminstione nu när första ultraljudet har varit och allt var bra. Så det känns bra att det går fort, men ibland blir man lite rädd att det går för fort fram :) Har fortfarande väldigt svårt att förstå att det ligger ett litet pyre där inne i magen, får hoppas det blir lite mera verkligt snart.

Nu ska jag börja laga lite mat här hemma, så Puss och kram
Slänger även ut en bild på vackra Louise också! 






27 Juli


Det var jätte jätte länge sen jag skrev här nu, men har inte haft någon blogglust för fem öre. Har fotat Jonas systers bröllop i Stockholm och lite naturbilder. Sen har det inte varit något mer. Men det är väl för att jag haft massa annat att tänka på.

Som att vi ska få ett litet pyre i början av nästa år, vi är så lyckliga här hemma. Nu har vi även varit på första ultraljudet (kub) och allt såg bra ut och det var en fin bebis, så då släppte den största stenen från hjärtat. Har ju vetat om det sen i v.5 ungefär och vi var på ultraljudet nu när jag var i v.12 + 3 dagar så alltså när jag var inne i v. 13. Så har gått och oroat mig ettag kan jag säga. Nu vill man bara att tiden ska gå lite fortare så det bli nästa ultraljud, och så att lilla pyret kommer till världen. han/hon var en riktig sprattelnisse i magen kan jag säga,  så den har fått smeknamnet sprattel här hemma! :) Det är spännande och mer spännande ska det bli! :)